Testa dig själv 5.4
1.Vad är ytvatten?
Svar: Det är vatten från ytan i en sjö.
2.Vilka är det fyra stegen när man renar ytvatten?
Svar: Grov filtring, flockning, filtering genoms sand och bakterie dödande medel.
3. Vilka är dom tre stegen genom avlopsränsning.
Svar: Mekanisk rening, boilogisk rening och kemisk rening.
Svar: Mekanisk rening, boilogisk rening och kemisk rening.
4. Varför renar vi vattnet innan vi använder det.
Svar: Annars blir det smutsigt och kan var förorenat och man kan få sjukdommar.
5.Varför renar vi det efter vi använd det.
Svar: För att fiskar och djur inte ska skadas av vattnet som kommer ut igen. Och så att människor kan bada också.
6.Berätta mer utförligt vad so händer vid de olika stegen i ett vattenvärk och ett reningsvärk.
Svar: Grovfiltrering ä när man tar bort alla stora sopor som t ex petflasker och andra stora saker.
Flockning gör man efter och då släpper man ett gelektigt ämne som gör att partiklarna fasnar i den och sjunker till botten.
Sedan filterar man vattnet genom tjocka lager sand.
Till sist häller man i ett bakteriedödande medel i vattnet. Det innerhåller ofta klor eeller föreningar med kloratomer.
Sedan filterar man vattnet genom tjocka lager sand.
Till sist häller man i ett bakteriedödande medel i vattnet. Det innerhåller ofta klor eeller föreningar med kloratomer.
Testa dig själv 5.3
1. Vad kallas det när en vätska blir till gas utan att det kokar.
Svar: Det kallas att den avdunstanar.
2. Hur ser vatten ånga ut.
Svar: Det ser ut som en dimma
3. förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Svar: det är när det är varmt i luften så kan vattnet avdunsta och bli till moln fast temperaturen är under kokpunkten.
4.Berätta om de olika delarna i vattnets krätslopp.
Svar: Vatten avdunstar det blir till moln genom kondensation moln stiger det börjar regna och snö sen rinner det tillbaka ner i vattnet.
5.Varför kan du inte dricka samma vatten molekyler som en dinosaurie ha druckit.
Svar: Vatten molekylerna finns inte kvar för de flesta vatten molekylerna har byggts om och dom från dinosarie tiden har försvunnit.
Svar: Det kallas att den avdunstanar.
2. Hur ser vatten ånga ut.
Svar: Det ser ut som en dimma
3. förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Svar: det är när det är varmt i luften så kan vattnet avdunsta och bli till moln fast temperaturen är under kokpunkten.
4.Berätta om de olika delarna i vattnets krätslopp.
Svar: Vatten avdunstar det blir till moln genom kondensation moln stiger det börjar regna och snö sen rinner det tillbaka ner i vattnet.
5.Varför kan du inte dricka samma vatten molekyler som en dinosaurie ha druckit.
Svar: Vatten molekylerna finns inte kvar för de flesta vatten molekylerna har byggts om och dom från dinosarie tiden har försvunnit.
Testa dig själv 5.2
1. vad är molekyl formeln för vatten.
Svar: H2O
2. Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
Svar: +4grader
3.varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden.
Svar: Is har lägre densitet än vatten och om isen skulle sjunka skulle alla fiskar dö.
4. Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den.
Svar: Yspänningen håller ihop vattnet.
5. förklara va som menas med vattnets värmekapacitet.
Svar: vatten är svårare att kyla ner än jorden och vatten har väligt bra värmekapacitet.
6.berättta hur vattnet kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Svar: Det är ytspnningngen som gör så att vattnet kan klättra uppåt och ger växternas blad vatten.
Svar: H2O
2. Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
Svar: +4grader
3.varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden.
Svar: Is har lägre densitet än vatten och om isen skulle sjunka skulle alla fiskar dö.
4. Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den.
Svar: Yspänningen håller ihop vattnet.
5. förklara va som menas med vattnets värmekapacitet.
Svar: vatten är svårare att kyla ner än jorden och vatten har väligt bra värmekapacitet.
6.berättta hur vattnet kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Svar: Det är ytspnningngen som gör så att vattnet kan klättra uppåt och ger växternas blad vatten.
Testa dig själv 5.1
AV:OSKAR L OCH LUDDE
1. ungefär hur stor del av din kropp är vatten.
Svar: vuxen=67% vatten
2. hur mycket vatten gör varje person i sverige av med varje dag.
Svar: 200 liter vatten varje dag.
3. berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flyatande sötvatten.
Svar: 97,3% är saltvatten och 2.7% är sötvatten.
4. beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
Svar: golfströmmen transporterar vatten från västindien så att det går att bo uppe i norr.
5. på vilka sätt tror du människan liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav.
Svar: man skulle in på lika mycket näring och man skulle inte vara man skulle inte kunna dusha eller bada så
man skulle käna sig ganska äcklig.
1. ungefär hur stor del av din kropp är vatten.
Svar: vuxen=67% vatten
2. hur mycket vatten gör varje person i sverige av med varje dag.
Svar: 200 liter vatten varje dag.
3. berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flyatande sötvatten.
Svar: 97,3% är saltvatten och 2.7% är sötvatten.
4. beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
Svar: golfströmmen transporterar vatten från västindien så att det går att bo uppe i norr.
5. på vilka sätt tror du människan liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav.
Svar: man skulle in på lika mycket näring och man skulle inte vara man skulle inte kunna dusha eller bada så
man skulle käna sig ganska äcklig.
Labration 3, koldioxid, kalkvatten mm.
Material: 100 ml kalkvatten, sugrör och en bägare.
utförande: vi häller i kalkvatten i en bägare sen blåser vi med sugröret så att det bubblar.
Hypotes: vi tror att vattnet kommer bli grumligt och man ser koldioxid.
Resultat: vattnet blev grumligt och man såg koldioxid i vattnet.
Slutsats: vi har lärt oss att om man har kalkvatten i en bägare och blåser så ser man koldioxid i vattnet.
utförande: vi häller i kalkvatten i en bägare sen blåser vi med sugröret så att det bubblar.
Hypotes: vi tror att vattnet kommer bli grumligt och man ser koldioxid.
Resultat: vattnet blev grumligt och man såg koldioxid i vattnet.
Slutsats: vi har lärt oss att om man har kalkvatten i en bägare och blåser så ser man koldioxid i vattnet.
Testa dig själv 4.6
1.Hur stor del av all atomer på jordytan är väteatomer
Svar:90%
2.varför användes väte i luftskep i förr i tiden? varför används det inte längre?
Svar: för att det var lätt att få tag i. Det används inte för att ett luftskepp började brinna av en elektrisk gnista som tände eld lätt och väte brinner lätt.
3. vad används väte till idag:
Svar: Kemikalier och saltsyra.
4. Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. vilka likheter finns det mellan dom.
Svar:
Svar:90%
2.varför användes väte i luftskep i förr i tiden? varför används det inte längre?
Svar: för att det var lätt att få tag i. Det används inte för att ett luftskepp började brinna av en elektrisk gnista som tände eld lätt och väte brinner lätt.
3. vad används väte till idag:
Svar: Kemikalier och saltsyra.
4. Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. vilka likheter finns det mellan dom.
Svar:
Testa dig själv 4.5
1.när började luftföroreningarna öka kraftigt.
Svar: det började ungefär 200 år sedan.
2. vilka oxider orsakar surt regn.
Svar: svaveldioxid och olika kväveoxider
3. vad är smog.
Svar: det är gaser som brukar förekomma i stora städer när det är vindstilla i en periodoch då
hålls alla föoreningar kvar och det kallas smoge.
4. var är problemen med smog störst.
Svar: I stora städer.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig.
Svar: Den bildas när en kolatom inte får 2 syreatomer, då bildas istället kolmonoxid. kolmonoxid är en mycket giftig gas. Molekylerna fastnar på dom röda blodkropparna och hindrar att transportera syre.
6. hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med.
Svar: Det uppkommer från surt regn upp kommer oftast från kraftverk och dem reagerar med vattnet och gör surt regn. det kan försura sjöar så fiskdur dör, förstöra statyer och byggnader.
7. hjärna. Försök förklara varför det är lättre att minska utsläpp av sot och småpartiklar an av gasformeiga oxider.
Svar:
Svar: det började ungefär 200 år sedan.
2. vilka oxider orsakar surt regn.
Svar: svaveldioxid och olika kväveoxider
3. vad är smog.
Svar: det är gaser som brukar förekomma i stora städer när det är vindstilla i en periodoch då
hålls alla föoreningar kvar och det kallas smoge.
4. var är problemen med smog störst.
Svar: I stora städer.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig.
Svar: Den bildas när en kolatom inte får 2 syreatomer, då bildas istället kolmonoxid. kolmonoxid är en mycket giftig gas. Molekylerna fastnar på dom röda blodkropparna och hindrar att transportera syre.
6. hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med.
Svar: Det uppkommer från surt regn upp kommer oftast från kraftverk och dem reagerar med vattnet och gör surt regn. det kan försura sjöar så fiskdur dör, förstöra statyer och byggnader.
7. hjärna. Försök förklara varför det är lättre att minska utsläpp av sot och småpartiklar an av gasformeiga oxider.
Svar:
ädelgaser 4.3
1. vad heter de fyra vanligaste ädelgaser. Svar: helium, neon, argon och krypton.
2. vad menas med att ädelgaserna är ädla. Svar: dom bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen och deltar aldrig i kemiska reaktioner.
3. berätta om 3 saker man använder ädelgaser till. Svar: man använda dom till tillvärkling av läkemedel, svetsning och metal.
4. vad menas md skyddgaser? kan du själv komma på någratillfällen där de kan vara användbara.
Svar: de behövs när man tillvärkar ämnen som inte tål syre eller kväve.
5: hjärna: den första ädegasen som upptäktes var argon. argon betyder trög och lat på grekiska försök förklara varför gasen fick de namnet: Svar: Argon fick namnet för att den inte reagerar med något annat ämne.
2. vad menas med att ädelgaserna är ädla. Svar: dom bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen och deltar aldrig i kemiska reaktioner.
3. berätta om 3 saker man använder ädelgaser till. Svar: man använda dom till tillvärkling av läkemedel, svetsning och metal.
4. vad menas md skyddgaser? kan du själv komma på någratillfällen där de kan vara användbara.
Svar: de behövs när man tillvärkar ämnen som inte tål syre eller kväve.
5: hjärna: den första ädegasen som upptäktes var argon. argon betyder trög och lat på grekiska försök förklara varför gasen fick de namnet: Svar: Argon fick namnet för att den inte reagerar med något annat ämne.
grundämnen och atomer
Materia som består av en enda sorts moleyler.
Grundämnen: ämnen som inte kan delas
det finns lite mer än hundra grundämnen.
materiens byggstenar.
atomer eller atomos som grekerna kallade det ordet för det som inte kan delas.
Atom:
grundheten som normalt inte går att dela.
daltons model:
alla ämnen består av att atomer som kan kombineras på olika sätt.
Atomer av samma ämne ser exakt likadana ut.
atomer av två eller flera olika ämnen kan sättas ihop och bilda nya ämnen.
elektroner är små partiklar utanför atomkärnan med negativ elektrisk laddning.
i mitten av guld finns en posetiv laddning atomens kärna.
elektroner snurrar runt atomen.
elektronmoln:
elektronmoln är regioner som motsvarar olika energinivåer där elektrrnerna rör sig.
kemiska föreningar.
en kemisk förening är ett rent ämne där molekylerna är sammansatta av två eller flera grundämnen.
moöelylen är den minsta enheten av en förening som forfarande har ämnets egenskaper.
kemiska ämnen betecknas med en eller två bokstäver från ämnets latinska namn.
cu+s+o=CuSO4 ( kopparsulfat)
siffran i bokastavens nederkant visar antalet atomer i grundämnet.
Grundämnen: ämnen som inte kan delas
det finns lite mer än hundra grundämnen.
materiens byggstenar.
atomer eller atomos som grekerna kallade det ordet för det som inte kan delas.
Atom:
grundheten som normalt inte går att dela.
daltons model:
alla ämnen består av att atomer som kan kombineras på olika sätt.
Atomer av samma ämne ser exakt likadana ut.
atomer av två eller flera olika ämnen kan sättas ihop och bilda nya ämnen.
elektroner är små partiklar utanför atomkärnan med negativ elektrisk laddning.
i mitten av guld finns en posetiv laddning atomens kärna.
elektroner snurrar runt atomen.
elektronmoln:
elektronmoln är regioner som motsvarar olika energinivåer där elektrrnerna rör sig.
kemiska föreningar.
en kemisk förening är ett rent ämne där molekylerna är sammansatta av två eller flera grundämnen.
moöelylen är den minsta enheten av en förening som forfarande har ämnets egenskaper.
kemiska ämnen betecknas med en eller två bokstäver från ämnets latinska namn.
cu+s+o=CuSO4 ( kopparsulfat)
siffran i bokastavens nederkant visar antalet atomer i grundämnet.
stödord
marmor kan vara bra i färg
is flack har oregelbunden form
föremål och objekt har olika egenskaper och former och lukter allting som finns är materia hela jorden är gjord av materia
det finns olika sorters materia fysisk materia är nånting som man känner igen genom färger och form kemiska till exempel ved är bränbar och då går den från trä till aska och gas.
marmor använder man i hus.
marmor reflekterar ljus.
det finns materia som man inte kan se men det kan man lukta istället
Man kan också känna materia genom vikt.
vikt är ett sätta att massa
människans mass är detsamma på månen och jorden men man väger mindre på månen.
fjädrar tar mer plats än stenen fast dom väger lika mycket.
det utrymme som en massa fyller upp.
all materia tar mer eller mindre plats all materia har volym
man mäter i graderade mått
volym=höjden x längden x bredd
ett sätta att mätta volymen är att stoppa ner handen i vattnet så mycket som vattnet stiger är så mycket den väger
is flack har oregelbunden form
föremål och objekt har olika egenskaper och former och lukter allting som finns är materia hela jorden är gjord av materia
det finns olika sorters materia fysisk materia är nånting som man känner igen genom färger och form kemiska till exempel ved är bränbar och då går den från trä till aska och gas.
marmor använder man i hus.
marmor reflekterar ljus.
det finns materia som man inte kan se men det kan man lukta istället
Man kan också känna materia genom vikt.
vikt är ett sätta att massa
människans mass är detsamma på månen och jorden men man väger mindre på månen.
fjädrar tar mer plats än stenen fast dom väger lika mycket.
det utrymme som en massa fyller upp.
all materia tar mer eller mindre plats all materia har volym
man mäter i graderade mått
volym=höjden x längden x bredd
ett sätta att mätta volymen är att stoppa ner handen i vattnet så mycket som vattnet stiger är så mycket den väger
Testa dig själv 15.2
1.Den viktigast funktionen skelletet har
är att hålla upp kroppen och skydda viktiga delar av kroppen Ex. huvudet
2. Kulled, gångärnsled och vridled.
3. I den röda benmärgen bildas alla vita och röda blodkroppar.
4. det är starkt och lätt för att skletets yttre del är hård och kompakt och inre delen är mjuk och porös
5. det sitter runt benet med blodkärl som ger syre och näring.
6. diskbråk är att om man lyfter fel och tungt så delar av dsken kan klämma åt en nerv och då blir det diskbråk.
7. skelletet förnyas genom att det bygger upp sig själv fast då kan det bli fel ihopväxt då tar man gips för att få tillbaka det på rätt plats.
8. ledvätska är det som smörer ledytorna så att det lätt glider mot varandra,ledbanden gör så att benen hålls ihop och blir stadiga. ledbrosket gör så att det inte ligger ben mot ben och nöter på varandra så kroppen har stt brosk mellan ben.
9.
9.
är att hålla upp kroppen och skydda viktiga delar av kroppen Ex. huvudet
2. Kulled, gångärnsled och vridled.
3. I den röda benmärgen bildas alla vita och röda blodkroppar.
4. det är starkt och lätt för att skletets yttre del är hård och kompakt och inre delen är mjuk och porös
5. det sitter runt benet med blodkärl som ger syre och näring.
6. diskbråk är att om man lyfter fel och tungt så delar av dsken kan klämma åt en nerv och då blir det diskbråk.
7. skelletet förnyas genom att det bygger upp sig själv fast då kan det bli fel ihopväxt då tar man gips för att få tillbaka det på rätt plats.
8. ledvätska är det som smörer ledytorna så att det lätt glider mot varandra,ledbanden gör så att benen hålls ihop och blir stadiga. ledbrosket gör så att det inte ligger ben mot ben och nöter på varandra så kroppen har stt brosk mellan ben.
9.
9.
cellen
1. vad kallas den kemiska reaktion som cellen ger energi?
svar: När cellen ger energi så heter det cellandning.
2. svar: vad behöver cellen för att prodocera energi?
svar: cellen behöber druvsocker, koldioxid, vatten och syre.
3. Nämn några olika sortesrs celler.
Svar: Nervcell, Blodcell, Muskelcell och Fettcell.
4.Vad skilljer sig en cancercell från en vanlig cell?
Svar den kan inte sluta föröka sig.
5. vilka uppgifter har cellmanbranet.
Svar: cellmanbranet är som en skyddsdräckt runt cellen och skyddar den.
6. Vad händer med cellens avfall?
Svar: avfallet tas hand om reningsverken som kallas Lysosonomer.
7. Hur är vävnader och organ uppbygda?
Svar: Dom är uppbyggda av Stamceller.
8. Proteiener bygger upp många viktiga delar i cellen. Vad är det som bestämmer vilka proteiner som ska tillverkas och var i cellen tillvärkas proteiner?
Svar: Det är cellkärnan som bestämmer om vilka proteiner som ska tillvärkas och det är riboconer som tillvärkar proteinerna.
kluring : hur tror du att du själv kan minska riskerna att få cancer i framtiden?
Svar : jag ska inte röka och inte hålla på med saker som ger mycket med strålning.
svar: När cellen ger energi så heter det cellandning.
2. svar: vad behöver cellen för att prodocera energi?
svar: cellen behöber druvsocker, koldioxid, vatten och syre.
3. Nämn några olika sortesrs celler.
Svar: Nervcell, Blodcell, Muskelcell och Fettcell.
4.Vad skilljer sig en cancercell från en vanlig cell?
Svar den kan inte sluta föröka sig.
5. vilka uppgifter har cellmanbranet.
Svar: cellmanbranet är som en skyddsdräckt runt cellen och skyddar den.
6. Vad händer med cellens avfall?
Svar: avfallet tas hand om reningsverken som kallas Lysosonomer.
7. Hur är vävnader och organ uppbygda?
Svar: Dom är uppbyggda av Stamceller.
8. Proteiener bygger upp många viktiga delar i cellen. Vad är det som bestämmer vilka proteiner som ska tillverkas och var i cellen tillvärkas proteiner?
Svar: Det är cellkärnan som bestämmer om vilka proteiner som ska tillvärkas och det är riboconer som tillvärkar proteinerna.
kluring : hur tror du att du själv kan minska riskerna att få cancer i framtiden?
Svar : jag ska inte röka och inte hålla på med saker som ger mycket med strålning.
Testa dig själv 15.1 gjord av Ludde & Oscar SL
1. Vilka tre lager består huden av?
Svar: Överhud, Läderhuden och sedan Underhuden.
2. Vad lagras det mesta av vårat fell?
Svar: Det är Underhuden som gör mest fell och fettet gör så att man skyddar mot skyla och värme.
3. Varför gör det inte ont att klippa håret?
Svar: Det gör inte ont för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Dom gör så att man inte skadas av solen och gör så att vi blir bruna och bestämmer vilken hårfärg man ska ha.
5. Hur påvärkas huden av tobaksrökning?
Svar:
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rita och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
Svar: Överhud, Läderhuden och sedan Underhuden.
2. Vad lagras det mesta av vårat fell?
Svar: Det är Underhuden som gör mest fell och fettet gör så att man skyddar mot skyla och värme.
3. Varför gör det inte ont att klippa håret?
Svar: Det gör inte ont för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Dom gör så att man inte skadas av solen och gör så att vi blir bruna och bestämmer vilken hårfärg man ska ha.
5. Hur påvärkas huden av tobaksrökning?
Svar:
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rita och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
Testa dig själv 3.2 gjord av Ludde & Oscar SL
a) plus och minus pol b) minus polen
a) spänning=volt b) ström=ampär
slå av strömmen
Strömledaren leder strömmen bra ex koppar.
Koppar b) plast
från minus till plus.
7.
8. Elektrisk ström är elektroner som åker i en ledning.
9.
10. Vi tror att alla lamporna lyser.
11. Silver leder ström bättre för att det är en slask metall och det är inte glas. ( glas är en isolator och silver är en ledare.
12.
studieuppgifter ellära s.66
130.
a) I Vilken enhet angerman resistans?
b) Hur skrivs enheten med en grekisk Bokstav.
c) Resistansen i en elektrisk ledare bror av tre saker , vilka?
Svar a): man anger det i Ohm
Svar b) Ohm anger man i det grekiska bokstaven Ω
Svar c) Det beror på om ledaren är grov eller tunn och hur lång ledaren är.
131. Vi har Två ledare i koppar. Den ena har störra resistans än den andra. Nämn två tänkbara förklaringar till skillnaden?
Svar: Den ena kan vara tjockare än den andra och den ena ledaren är längre än den andra.
132. Vi har tre lika tjocka , och lika långa trådar. De är av järn, koppar och kromnickel. Vilken tråd har
a) Störst resistens? Svar: Kronnickel b) minst resistans? Svar: Koppar.
133.Rita ett kopplingschema som visar en glödlampa kopplad till ett batteri.
134. En strömkrests består av ett batteri och glödlampa, Vi kopplar resistor mellan batteriet och lampan.
a) Hur påvärkar resistensen i kretsen? Svar:
b) Hur påvärkas strömstyrkan i kretsen. Svar:
a) I Vilken enhet angerman resistans?
b) Hur skrivs enheten med en grekisk Bokstav.
c) Resistansen i en elektrisk ledare bror av tre saker , vilka?
Svar a): man anger det i Ohm
Svar b) Ohm anger man i det grekiska bokstaven Ω
Svar c) Det beror på om ledaren är grov eller tunn och hur lång ledaren är.
131. Vi har Två ledare i koppar. Den ena har störra resistans än den andra. Nämn två tänkbara förklaringar till skillnaden?
Svar: Den ena kan vara tjockare än den andra och den ena ledaren är längre än den andra.
132. Vi har tre lika tjocka , och lika långa trådar. De är av järn, koppar och kromnickel. Vilken tråd har
a) Störst resistens? Svar: Kronnickel b) minst resistans? Svar: Koppar.
133.Rita ett kopplingschema som visar en glödlampa kopplad till ett batteri.
134. En strömkrests består av ett batteri och glödlampa, Vi kopplar resistor mellan batteriet och lampan.
a) Hur påvärkar resistensen i kretsen? Svar:
b) Hur påvärkas strömstyrkan i kretsen. Svar:
Ellie, Ludde, Max den bästa, Emil, Oscar SL
Föremål/ämne Leder ström?
Gem-kopper Ja
Luddes klocka Ja
Glasljusstake Nej
Milles dragkedja Ja
Ellies örhänge Ja
Kastrull Ja
Sax Nej
pennvässare-plast Ne
finns det stärkelse
Vi hade fyra provrör. Dem innehöll en makaron i en, potatisbit,äppelbit och en lökbit.
Vi tog dem och kokade och sedan hällde i jod.
Om det blev blått av joden så fanns det stärkelse.
Det kom blått på makaronbiten och potatisbiten.
Vi tog dem och kokade och sedan hällde i jod.
Om det blev blått av joden så fanns det stärkelse.
Det kom blått på makaronbiten och potatisbiten.
no vecka 18
uppgift 1
Urban, Stefan och Lena har planerat ett experiment där de ska plantera frön och undersöka vad som påverkar hur det växer. De kommer att mäta hur hög deras gräslök blivit varje vecka. De har planterat i tre olika plastbägare och det ser ut så här:
- Urban: 3 gräslöksfrön, 1 dl jord, 30 ml vatten med gödningsmedel.
- Stefan: 3 gräslöksfrön, 0,5 dl jord, 30 ml vatten med gödningsmedel.
- Lena: 3 gräslöksfrön, 2 dl jord, 30 ml vatten med gödningsmedel.
Allt vatten med gödningsmedel är utspätt enligt rekommendationerna på flaskan.
1.svar: Dom ,äter hur hög gräslöken är.
2.svar: det är jorden som ökar och minskar ändras.
3.svar: 30 ml och gödningsmedel som är samma.
4.svar: Allt vatten med gödningsmedel är utspätt enligt rekommendationerna på flaskan.
5.svar: ja det är ett ganska bra experiment.
uppgift 3
Ulla, Gun och Pernilla gör följande experiment:
- Ulla: 5 gräslöksfrön, 2 dl jord, 60 ml vatten med gödningsmedel.
- Gun: 3 gräslöksfrön, 1 dl jord, 60 ml vatten med gödningsmedel.
- Pernilla: 1 krassefrö, 0,5 dl jord, 10 ml vatten med gödningsmedel.
Det visar sig att det växer bäst för Ulla. vad har de visat med detta
svar: att det växer bäst för ulla för att hon har flest frön mest vatten och mest solljus.
uppgift 4
plantera graslöck
jag tog jord och 9 frön och hällde 40 ml vatten och lite näring. sen stälde jag den på en bricka sen gjorde jag håll i botten så att vattnet kan rinna ut ur plastmuggen. de andra tog mindrefrön och mindre vatten fast mer näring.
de gjorde samma sak med att göra ett hål i botten. Andreas L-S hade lika mycket gjord en kapsyl med näring och 35 ml vatten 20 ml i näring. Oscar hade 20 ml vatten 15 ml näring och lika mycket jord.nu vattnade vi växten på samma sätt. mina växt växer inte så bra för att jag har haft så lite näring och ganska mycket vatten min växt är ungefär 1,5 cm hög. nu är min växt död för att jag dränkte den.
vatten smälter is
vi hade 50 grader varmt vatten från början sen smälter vi isen tog 50 sekunder och vattnet vart 10 grader kallare.
nu gjorde vi samma sak fast nu var det 40 grader i vattnet det tog 1,08 minuter. Efter isen hade smält så var det 35 grader varmt. vi gjorde samma sak igen men det var bara 35 grader det tog 2 minuter efter det var det 28 grader.
NU är det 28 grader i vattnet när vi gör det för fjärde gången det tog 2,10 minuter. vi mäter olika temperaturer.
för femte gången är det 25 grader i vattnet det tog 2,4 minuter.
sista mätningen var 23 grader i vattnet det tog 150 sek.
