Testa dig själv 5.4
1.Vad är ytvatten?
Svar: Det är vatten från ytan i en sjö.
2.Vilka är det fyra stegen när man renar ytvatten?
Svar: Grov filtring, flockning, filtering genoms sand och bakterie dödande medel.
3. Vilka är dom tre stegen genom avlopsränsning.
Svar: Mekanisk rening, boilogisk rening och kemisk rening.
Svar: Mekanisk rening, boilogisk rening och kemisk rening.
4. Varför renar vi vattnet innan vi använder det.
Svar: Annars blir det smutsigt och kan var förorenat och man kan få sjukdommar.
5.Varför renar vi det efter vi använd det.
Svar: För att fiskar och djur inte ska skadas av vattnet som kommer ut igen. Och så att människor kan bada också.
6.Berätta mer utförligt vad so händer vid de olika stegen i ett vattenvärk och ett reningsvärk.
Svar: Grovfiltrering ä när man tar bort alla stora sopor som t ex petflasker och andra stora saker.
Flockning gör man efter och då släpper man ett gelektigt ämne som gör att partiklarna fasnar i den och sjunker till botten.
Sedan filterar man vattnet genom tjocka lager sand.
Till sist häller man i ett bakteriedödande medel i vattnet. Det innerhåller ofta klor eeller föreningar med kloratomer.
Sedan filterar man vattnet genom tjocka lager sand.
Till sist häller man i ett bakteriedödande medel i vattnet. Det innerhåller ofta klor eeller föreningar med kloratomer.
Testa dig själv 5.4
1. vad är ytvatten.
Svar: Det är vatten från ytan i en sjö
2. Vilka är de fyra stegen när vi renar ytavatten.
Svar: Grov filtring, flockning, filtering genoms sand och bakterie dödande medel.
3. Vilka är dom tre stegen genom avlopsränsning.
Svar: Varför renar vi vattnet innan vi använder det.
Svar:
Svar: Det är vatten från ytan i en sjö
2. Vilka är de fyra stegen när vi renar ytavatten.
Svar: Grov filtring, flockning, filtering genoms sand och bakterie dödande medel.
3. Vilka är dom tre stegen genom avlopsränsning.
Svar: Varför renar vi vattnet innan vi använder det.
Svar:
Testa dig själv 5.3
1. Vad kallas det när en vätska blir till gas utan att det kokar.
Svar: Det kallas att den avdunstanar.
2. Hur ser vatten ånga ut.
Svar: Det ser ut som en dimma
3. förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Svar: det är när det är varmt i luften så kan vattnet avdunsta och bli till moln fast temperaturen är under kokpunkten.
4.Berätta om de olika delarna i vattnets krätslopp.
Svar: Vatten avdunstar det blir till moln genom kondensation moln stiger det börjar regna och snö sen rinner det tillbaka ner i vattnet.
5.Varför kan du inte dricka samma vatten molekyler som en dinosaurie ha druckit.
Svar: Vatten molekylerna finns inte kvar för de flesta vatten molekylerna har byggts om och dom från dinosarie tiden har försvunnit.
Svar: Det kallas att den avdunstanar.
2. Hur ser vatten ånga ut.
Svar: Det ser ut som en dimma
3. förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Svar: det är när det är varmt i luften så kan vattnet avdunsta och bli till moln fast temperaturen är under kokpunkten.
4.Berätta om de olika delarna i vattnets krätslopp.
Svar: Vatten avdunstar det blir till moln genom kondensation moln stiger det börjar regna och snö sen rinner det tillbaka ner i vattnet.
5.Varför kan du inte dricka samma vatten molekyler som en dinosaurie ha druckit.
Svar: Vatten molekylerna finns inte kvar för de flesta vatten molekylerna har byggts om och dom från dinosarie tiden har försvunnit.
Testa dig själv 5.2
1. vad är molekyl formeln för vatten.
Svar: H2O
2. Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
Svar: +4grader
3.varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden.
Svar: Is har lägre densitet än vatten och om isen skulle sjunka skulle alla fiskar dö.
4. Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den.
Svar: Yspänningen håller ihop vattnet.
5. förklara va som menas med vattnets värmekapacitet.
Svar: vatten är svårare att kyla ner än jorden och vatten har väligt bra värmekapacitet.
6.berättta hur vattnet kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Svar: Det är ytspnningngen som gör så att vattnet kan klättra uppåt och ger växternas blad vatten.
Svar: H2O
2. Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
Svar: +4grader
3.varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden.
Svar: Is har lägre densitet än vatten och om isen skulle sjunka skulle alla fiskar dö.
4. Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den.
Svar: Yspänningen håller ihop vattnet.
5. förklara va som menas med vattnets värmekapacitet.
Svar: vatten är svårare att kyla ner än jorden och vatten har väligt bra värmekapacitet.
6.berättta hur vattnet kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Svar: Det är ytspnningngen som gör så att vattnet kan klättra uppåt och ger växternas blad vatten.
Testa dig själv 5.1
AV:OSKAR L OCH LUDDE
1. ungefär hur stor del av din kropp är vatten.
Svar: vuxen=67% vatten
2. hur mycket vatten gör varje person i sverige av med varje dag.
Svar: 200 liter vatten varje dag.
3. berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flyatande sötvatten.
Svar: 97,3% är saltvatten och 2.7% är sötvatten.
4. beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
Svar: golfströmmen transporterar vatten från västindien så att det går att bo uppe i norr.
5. på vilka sätt tror du människan liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav.
Svar: man skulle in på lika mycket näring och man skulle inte vara man skulle inte kunna dusha eller bada så
man skulle käna sig ganska äcklig.
1. ungefär hur stor del av din kropp är vatten.
Svar: vuxen=67% vatten
2. hur mycket vatten gör varje person i sverige av med varje dag.
Svar: 200 liter vatten varje dag.
3. berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flyatande sötvatten.
Svar: 97,3% är saltvatten och 2.7% är sötvatten.
4. beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
Svar: golfströmmen transporterar vatten från västindien så att det går att bo uppe i norr.
5. på vilka sätt tror du människan liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav.
Svar: man skulle in på lika mycket näring och man skulle inte vara man skulle inte kunna dusha eller bada så
man skulle käna sig ganska äcklig.
Brinnande ljus och kalkvatten
Material: ljus ,kalkvatten, skål och en bägare
Hypotes: jag tror att ljuset kommer att slockna för att den inte får något syre.
Utförande: Vi tog skållen och fyllde den med kalkvatten satt i ljus i sen satte vi en bägare över ljuset
Resultat: När vi satt bägare över ljuset så slocknade ljuset och den sög åt sig kalkvattnet och det steg inne i bägaren.
och det vart grumligt kalkvatten.
Slutsatts: jag lärde mig att om man häller kalkvatten i en bägar sätter ett ljus
i och sätter en bägare över så suger den ena bägaren åt sig kalkvattnet.
Hypotes: jag tror att ljuset kommer att slockna för att den inte får något syre.
Utförande: Vi tog skållen och fyllde den med kalkvatten satt i ljus i sen satte vi en bägare över ljuset
Resultat: När vi satt bägare över ljuset så slocknade ljuset och den sög åt sig kalkvattnet och det steg inne i bägaren.
och det vart grumligt kalkvatten.
Slutsatts: jag lärde mig att om man häller kalkvatten i en bägar sätter ett ljus
i och sätter en bägare över så suger den ena bägaren åt sig kalkvattnet.
Labration 3, koldioxid, kalkvatten mm.
Material: 100 ml kalkvatten, sugrör och en bägare.
utförande: vi häller i kalkvatten i en bägare sen blåser vi med sugröret så att det bubblar.
Hypotes: vi tror att vattnet kommer bli grumligt och man ser koldioxid.
Resultat: vattnet blev grumligt och man såg koldioxid i vattnet.
Slutsats: vi har lärt oss att om man har kalkvatten i en bägare och blåser så ser man koldioxid i vattnet.
utförande: vi häller i kalkvatten i en bägare sen blåser vi med sugröret så att det bubblar.
Hypotes: vi tror att vattnet kommer bli grumligt och man ser koldioxid.
Resultat: vattnet blev grumligt och man såg koldioxid i vattnet.
Slutsats: vi har lärt oss att om man har kalkvatten i en bägare och blåser så ser man koldioxid i vattnet.
Testa dig själv 4.6
1.Hur stor del av all atomer på jordytan är väteatomer
Svar:90%
2.varför användes väte i luftskep i förr i tiden? varför används det inte längre?
Svar: för att det var lätt att få tag i. Det används inte för att ett luftskepp började brinna av en elektrisk gnista som tände eld lätt och väte brinner lätt.
3. vad används väte till idag:
Svar: Kemikalier och saltsyra.
4. Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. vilka likheter finns det mellan dom.
Svar:
Svar:90%
2.varför användes väte i luftskep i förr i tiden? varför används det inte längre?
Svar: för att det var lätt att få tag i. Det används inte för att ett luftskepp började brinna av en elektrisk gnista som tände eld lätt och väte brinner lätt.
3. vad används väte till idag:
Svar: Kemikalier och saltsyra.
4. Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. vilka likheter finns det mellan dom.
Svar:
Testa dig själv 4.5
1.när började luftföroreningarna öka kraftigt.
Svar: det började ungefär 200 år sedan.
2. vilka oxider orsakar surt regn.
Svar: svaveldioxid och olika kväveoxider
3. vad är smog.
Svar: det är gaser som brukar förekomma i stora städer när det är vindstilla i en periodoch då
hålls alla föoreningar kvar och det kallas smoge.
4. var är problemen med smog störst.
Svar: I stora städer.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig.
Svar: Den bildas när en kolatom inte får 2 syreatomer, då bildas istället kolmonoxid. kolmonoxid är en mycket giftig gas. Molekylerna fastnar på dom röda blodkropparna och hindrar att transportera syre.
6. hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med.
Svar: Det uppkommer från surt regn upp kommer oftast från kraftverk och dem reagerar med vattnet och gör surt regn. det kan försura sjöar så fiskdur dör, förstöra statyer och byggnader.
7. hjärna. Försök förklara varför det är lättre att minska utsläpp av sot och småpartiklar an av gasformeiga oxider.
Svar:
Svar: det började ungefär 200 år sedan.
2. vilka oxider orsakar surt regn.
Svar: svaveldioxid och olika kväveoxider
3. vad är smog.
Svar: det är gaser som brukar förekomma i stora städer när det är vindstilla i en periodoch då
hålls alla föoreningar kvar och det kallas smoge.
4. var är problemen med smog störst.
Svar: I stora städer.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig.
Svar: Den bildas när en kolatom inte får 2 syreatomer, då bildas istället kolmonoxid. kolmonoxid är en mycket giftig gas. Molekylerna fastnar på dom röda blodkropparna och hindrar att transportera syre.
6. hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med.
Svar: Det uppkommer från surt regn upp kommer oftast från kraftverk och dem reagerar med vattnet och gör surt regn. det kan försura sjöar så fiskdur dör, förstöra statyer och byggnader.
7. hjärna. Försök förklara varför det är lättre att minska utsläpp av sot och småpartiklar an av gasformeiga oxider.
Svar:
Testa dig själv 4.4
1. vad menas med oxider Svar: oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag.
2. ge exempel på några oxider i luften Svar: koloxider, kväveoxider och syreoxider.
3.vad menas med förbränning Svar: när ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer. den typen av kenmisk reaktion kallas för förbränning.
4. ge några exempel där det bildas koldioxid Svar:koldioxid bildas av ämnen som har kolatomer t.ex plast, vad och bensin så när dom brinner blir det koldioxid. Det bildas också när människor andas ut.
5. vad är fotosyntes Svar: det är när växterna omvandlar koldioxid till socker genom att använda kolatomerna. när sockret omvandlas till syre som släpps ut i luften igen, det är en kemisk reaktion alltså fotosyntes
6. varför ökar koldioxidhalten i atmosvären och vad kan det leda till Svar: Den ökar pga vi människor släpper ut avgaser som svävar upp i atmosvären.
7. vad är biobränsle och varför är det bra Svar: biobränsle är bra för att det gör så att det inte kommer ut så mycket avgaser från bilar ochy sådant.
8. när markus körde 20 mil med sin ny bil gick det åt 12 liter bensin bensinen vägde 9kg.
2. ge exempel på några oxider i luften Svar: koloxider, kväveoxider och syreoxider.
3.vad menas med förbränning Svar: när ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer. den typen av kenmisk reaktion kallas för förbränning.
4. ge några exempel där det bildas koldioxid Svar:koldioxid bildas av ämnen som har kolatomer t.ex plast, vad och bensin så när dom brinner blir det koldioxid. Det bildas också när människor andas ut.
5. vad är fotosyntes Svar: det är när växterna omvandlar koldioxid till socker genom att använda kolatomerna. när sockret omvandlas till syre som släpps ut i luften igen, det är en kemisk reaktion alltså fotosyntes
6. varför ökar koldioxidhalten i atmosvären och vad kan det leda till Svar: Den ökar pga vi människor släpper ut avgaser som svävar upp i atmosvären.
7. vad är biobränsle och varför är det bra Svar: biobränsle är bra för att det gör så att det inte kommer ut så mycket avgaser från bilar ochy sådant.
8. när markus körde 20 mil med sin ny bil gick det åt 12 liter bensin bensinen vägde 9kg.
ädelgaser 4.3
1. vad heter de fyra vanligaste ädelgaser. Svar: helium, neon, argon och krypton.
2. vad menas med att ädelgaserna är ädla. Svar: dom bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen och deltar aldrig i kemiska reaktioner.
3. berätta om 3 saker man använder ädelgaser till. Svar: man använda dom till tillvärkling av läkemedel, svetsning och metal.
4. vad menas md skyddgaser? kan du själv komma på någratillfällen där de kan vara användbara.
Svar: de behövs när man tillvärkar ämnen som inte tål syre eller kväve.
5: hjärna: den första ädegasen som upptäktes var argon. argon betyder trög och lat på grekiska försök förklara varför gasen fick de namnet: Svar: Argon fick namnet för att den inte reagerar med något annat ämne.
2. vad menas med att ädelgaserna är ädla. Svar: dom bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen och deltar aldrig i kemiska reaktioner.
3. berätta om 3 saker man använder ädelgaser till. Svar: man använda dom till tillvärkling av läkemedel, svetsning och metal.
4. vad menas md skyddgaser? kan du själv komma på någratillfällen där de kan vara användbara.
Svar: de behövs när man tillvärkar ämnen som inte tål syre eller kväve.
5: hjärna: den första ädegasen som upptäktes var argon. argon betyder trög och lat på grekiska försök förklara varför gasen fick de namnet: Svar: Argon fick namnet för att den inte reagerar med något annat ämne.
Luft 4.1
1.ge exempel på fyra gaser som dinns i luften och ungefär hur mycket det finns av dom svar: kväve 78% koldioxid 0,04% övriga gaser 0,93% syre 21%
2.vilken gas finns det mest av i luften? svar: kväve
3. hur stor del av lufften är syre svar: 21%
4. när slutar atmosfären svar: efter 10 mil
5.vad menas med att luften blir tunnare på hög höjd? svar: När luften blir "tunnare" så blir det svårare att andas för det blir glesare emellan molekylerna och att det blir mindre syre ju högre man kommer.
6. man stoppar ner en tändsticka i gasen och om denbörjar brinna är det ren syrgas.
7.Hur ser molekylerna och molekylformlerna ut
8.
2.vilken gas finns det mest av i luften? svar: kväve
3. hur stor del av lufften är syre svar: 21%
4. när slutar atmosfären svar: efter 10 mil
5.vad menas med att luften blir tunnare på hög höjd? svar: När luften blir "tunnare" så blir det svårare att andas för det blir glesare emellan molekylerna och att det blir mindre syre ju högre man kommer.
6. man stoppar ner en tändsticka i gasen och om denbörjar brinna är det ren syrgas.
7.Hur ser molekylerna och molekylformlerna ut
8.
materia
1.materia är allt man se och röra
2.det som in är materia är t.ex värme och ljus
3. man använder ordet vikt
4. Ge exempel på vanliga vågar:
brevvåg, elektronisk brevvåg, balansvåg ,elktronisk snabbvåg.
5a.1,2=1200g b) 3,6= 3600g c) 13,06= 13006 d) 420= 0,42kg
e= 82g=0,082 f= 9400g=9,4kg
6a.150mg =0,15g b) 0,15 g =150mg c) 15g=15000 d) 1,5g=1500mg e)650 mg =65 g
f65g =0,065
7.
2.det som in är materia är t.ex värme och ljus
3. man använder ordet vikt
4. Ge exempel på vanliga vågar:
brevvåg, elektronisk brevvåg, balansvåg ,elktronisk snabbvåg.
5a.1,2=1200g b) 3,6= 3600g c) 13,06= 13006 d) 420= 0,42kg
e= 82g=0,082 f= 9400g=9,4kg
6a.150mg =0,15g b) 0,15 g =150mg c) 15g=15000 d) 1,5g=1500mg e)650 mg =65 g
f65g =0,065
7.
grundämnen och atomer
Materia som består av en enda sorts moleyler.
Grundämnen: ämnen som inte kan delas
det finns lite mer än hundra grundämnen.
materiens byggstenar.
atomer eller atomos som grekerna kallade det ordet för det som inte kan delas.
Atom:
grundheten som normalt inte går att dela.
daltons model:
alla ämnen består av att atomer som kan kombineras på olika sätt.
Atomer av samma ämne ser exakt likadana ut.
atomer av två eller flera olika ämnen kan sättas ihop och bilda nya ämnen.
elektroner är små partiklar utanför atomkärnan med negativ elektrisk laddning.
i mitten av guld finns en posetiv laddning atomens kärna.
elektroner snurrar runt atomen.
elektronmoln:
elektronmoln är regioner som motsvarar olika energinivåer där elektrrnerna rör sig.
kemiska föreningar.
en kemisk förening är ett rent ämne där molekylerna är sammansatta av två eller flera grundämnen.
moöelylen är den minsta enheten av en förening som forfarande har ämnets egenskaper.
kemiska ämnen betecknas med en eller två bokstäver från ämnets latinska namn.
cu+s+o=CuSO4 ( kopparsulfat)
siffran i bokastavens nederkant visar antalet atomer i grundämnet.
Grundämnen: ämnen som inte kan delas
det finns lite mer än hundra grundämnen.
materiens byggstenar.
atomer eller atomos som grekerna kallade det ordet för det som inte kan delas.
Atom:
grundheten som normalt inte går att dela.
daltons model:
alla ämnen består av att atomer som kan kombineras på olika sätt.
Atomer av samma ämne ser exakt likadana ut.
atomer av två eller flera olika ämnen kan sättas ihop och bilda nya ämnen.
elektroner är små partiklar utanför atomkärnan med negativ elektrisk laddning.
i mitten av guld finns en posetiv laddning atomens kärna.
elektroner snurrar runt atomen.
elektronmoln:
elektronmoln är regioner som motsvarar olika energinivåer där elektrrnerna rör sig.
kemiska föreningar.
en kemisk förening är ett rent ämne där molekylerna är sammansatta av två eller flera grundämnen.
moöelylen är den minsta enheten av en förening som forfarande har ämnets egenskaper.
kemiska ämnen betecknas med en eller två bokstäver från ämnets latinska namn.
cu+s+o=CuSO4 ( kopparsulfat)
siffran i bokastavens nederkant visar antalet atomer i grundämnet.
materians faser film
vatten: vatten kan man åka på, åka på och såga i.
vatten finns i tre former. faserna är fast,flytande och gas form. is,vatten och ånga
det finns en till form som hetter plasma.
FASTA ÄMNEN
Fast ämnen har volym och form.
dom fasta ämnena består av molekyler som består av atomer.
molekylerna kan inte röra sig över längre sträkor.
atomer och molekyler är förbundna md varandra och vibrerar på samma ställe hela tiden.snöflingor har en form men ingen snöflinga har samma form.
VÄTSKOR
vätskor har ingen bästämd form.fast volymen kan man mäta. i vätska kan molekyler och atomer röra sig mer fritt.
viskositet är segheten hos flytande ämnen. sirap är det väldigt hög viskositet.
vatten kan vara en gas som vi kallar ånga. ibland kan vi inte se gasen men när denn kondeserar så blir den flyttande form igen.gaser har ingen form och ingen bästemd volym.
gas kan expandera och trycka ihop gasen.
ju varmare gasen är ju mer åker molekylerna och atomerna runt och tar mer plats och stiger
om man pressar ihop en gas så åkar tryket. volymen blir större och minder beror på temperaturen.
plasma finns i stjärnorna och finns sälla på jorden.
på solen finns det gott om plasma för att temperaturen är så hög att den går långt över plasma temperaturen.
för att materian värms upp jätte mycket därför blir det plasma. molekylerna och atomern löses upp för det är så varmt.i ett lys rör finns det plasma och i plasma tv. i
FASÖVERGÅNGAR
Om man tillför eller tar bort så ändrar man fasövergångar.
SMÄRLTING OCH FÖRÅNINGAR.
vatten finns i tre former. faserna är fast,flytande och gas form. is,vatten och ånga
det finns en till form som hetter plasma.
FASTA ÄMNEN
Fast ämnen har volym och form.
dom fasta ämnena består av molekyler som består av atomer.
molekylerna kan inte röra sig över längre sträkor.
atomer och molekyler är förbundna md varandra och vibrerar på samma ställe hela tiden.snöflingor har en form men ingen snöflinga har samma form.
VÄTSKOR
vätskor har ingen bästämd form.fast volymen kan man mäta. i vätska kan molekyler och atomer röra sig mer fritt.
viskositet är segheten hos flytande ämnen. sirap är det väldigt hög viskositet.
vatten kan vara en gas som vi kallar ånga. ibland kan vi inte se gasen men när denn kondeserar så blir den flyttande form igen.gaser har ingen form och ingen bästemd volym.
gas kan expandera och trycka ihop gasen.
ju varmare gasen är ju mer åker molekylerna och atomerna runt och tar mer plats och stiger
om man pressar ihop en gas så åkar tryket. volymen blir större och minder beror på temperaturen.
plasma finns i stjärnorna och finns sälla på jorden.
på solen finns det gott om plasma för att temperaturen är så hög att den går långt över plasma temperaturen.
för att materian värms upp jätte mycket därför blir det plasma. molekylerna och atomern löses upp för det är så varmt.i ett lys rör finns det plasma och i plasma tv. i
FASÖVERGÅNGAR
Om man tillför eller tar bort så ändrar man fasövergångar.
SMÄRLTING OCH FÖRÅNINGAR.
